Idag känns det tungt, ett tag då kändes det så tungt så jag kunde inte stå på mina ben, de vek sig och jag bara försvann.

Sorgen tog överhand när jag lyssnade på låten "I have a dream" med Abba.
Jag saknar min bästa vän, jag tror jag inte fått ur mig den sorg jag har för det kändes som om jag inte kunde andas, ångesten kom och det blev panik.

Jag grät som ett litet barn, sorgen blev så tung, jag ser alla saker som hon gett oss i gåvor.
Fick en julgardin av henne ifjol bara 1 dag före jul och de har jag nu satt upp i 11 åringens rum.
Hon fyllde år på samma dag som jag den 19:e December, hur kommer det att bli då?
 

Hur ska jag känna då när hon inte finns hos mig?

JAg som sade till henne att den här julen ska du få uppleva en familjejul igen *Snyft*

Vilken vändning det kan ta...

Ångesten sitter i bröstet och trycker på, jag måste skärpa mig, ska jag ringa till mina kontaktpersoner?

Nä, jag törs inte, jag vågar inte, ändå har de sagt att jag ska göra det när jag inte mår bra.

I have a dream...

Just det min vän, det var precis vad du hade, denna sång sjöng jag för dig på din begravning och jag kunde inte fälla en tår...

Jag har varit så arg på dig för att du svek mig med döden när jag behövde dig som mest när min äldsta dotter var nära att bli en av änglarna...

Du svek mig när jag behövde ditt stöd i min kamp...

Det är så jag känner det, men man kan inte rå för om man dör utan att själv ha deltagit i det...

Jag själv har velat varit bland änglarna och det har varit nära att jag svävat där, men du hade inget val min vän, de knackade på din dörr utan att du deltog...

Jag är så ledsen, kom tillbaka till mig min vän och ge mig en kram

Din Dockmamman