Jag har då blivit den där snälla flickan som Hon och Han skulle ha tyckt om och älskat för den jag är...

Jag är då den flickan som blir beskyddad från det onda, jag skulle ha en Hon som tar mig i sin famn och kramar mig och säger att hon är stolt över mig, över det jag gör och det jag säger...

Jag är då den flicka som inte är tvungen att göra saker som inte är bra för en liten flicka som jag...

Hon kommer och skyddar mig och säger -Ni får inte skada mitt älskade barn...

Jag är inte tystad, ingen törs att göra mig något ont för Hon beskyddar mig...

Hon säger inte saker som är kränkande, hon gör inte saker som är kränkande, hon är där för mig för att hon älskar mig...

Jag är den populära tjejen i skolan...

Jag är inte den som dom kallar elaka ord för att jag måste ta hand om de mindre, jag behöver inte vara med dom hela tiden...

Jag behöver inte alla kvällar vara hemma till åtta, jag får inte utegångsförbud för att jag kom hem tio minuter försent, jag är inte den tjejen som får skämmas för att jag får inte se färdigt på filmen hos mina vänner för klockan är snart åtta och då ska jag bara var hemma...

Jag får stanna kvar och se på filmen...

Jag är inte den tjejen som som blir slagen i skolan för att jag är annorlunda, jag är som alla andra, likadan hårfärg, likadant smink, likadana kläder eller framförallt jag behöver inte hävda mig för att jag mår inte bra av min familjesituation...

Jag är inte den som sitter och dricker alkohol med kompisar som är som jag, supa åter supa och kanske ett slagsmål då och då...

Jag är en trettonåring som alla andra...

Jag vaknar inte upp och vill dricka igen, jag är en tonåring som sitter och lyssnar på musik och ser på film med mina populära kompisar...

Jag är inte den som får gå med ett glas i glasögonen i flera månader, det finns inget fotografi på mig där man ser att jag är utan ett glas...

Vi flyttar inte omkring flera gånger, vi stannar på ett ställe så jag hinner att få kompisar, massor med kompisar...

Jag behöver inte sitta barnvakt och sedan höra det man inte ska höra som barn, Hon och Han kommer hem och säger -Tack för att du satt barnvakt...

Jag behöver inte höra -Men vad har du nu gjort då? När jag blivit slagen i skolan och Hon blir kallad till rektorn, Hon säger -Nu ska jag hjälpa dig...

Jag behöver framförallt inte dricka, jag behöver inte bedöva min barndom...

Jag behöver inte i framtiden bli så hatisk emot alkohol så att jag blir elak och rädd mot människor som dricker och kommer i min närhet...

Jag behöver inte stå ut med kränkande ord och handlingar från dig eller någon annan av er, ni säger och gör goda saker mot mig...

Ni accepterar min beslut och mina handlingar och kan ta det som vuxna människor och se vad som är fel och rätt...

Men så vaknar jag och inser att allt är en dröm, både dag och nattliga drömmar, idag får jag leva med konsekvenser av både handlingar jag upplevt i min barndom och i vuxen ålder...

Det har varit så att de som funnits i min närhet har fått tagit de värsta som egentligen ni skulle ha fått...

Idag, idag...

Börjar drömmarna vända...

Jag har förstått att det inte är jag som har felat, det spelar ingen roll om vad jag gjorde som barn så är det inte mitt fel...

Det är konsekvenserna på det sätt jag har blivit behandlad på som jag gjorde de många handlingar som barn...

Ni visar agg och säger att jag ljuger, egentligen är det ni som far med osanning men törs inte att stå för det...

När jag kom så långt att jag tordes att säga som det var, människor som hjälpte/hjälper mig att får fram det som en gång hänt eller inte en gång utan flera gånger...

Hur kan någon påstå när jag ljuger när man en gång stått och bekräftat mina historier flera gånger...

Säg inte att jag ljuger, det är rädslan som gör att ni vill få mig att framstå som lögnerska, jag vet för jag har en gång själv haft den rädslan...

jag klandrar ingen för att de skräms för sanningen, jag har också skrämts av den och framförallt tvekat på mina minnen...

Men när ens barn kommer med samma minnen så kan man inte längre blunda, jag måste ta tag i det...

Jag är inte hon, hon som inte vill veta sanningen eller hjälpa sitt barn...

Jag är mamma, jag tycker om man inte lyckats skydda sitt barn så kan man hjälpa dom den dagen det behövs och inte blunda och tro att ingenting hänt/händer...

Man kan inte säga till mig att jag är knäpp, dum eller att jag aldrig ska få träffa eller ens säga mitt namn i sekten måste jag kalla er...

När de man tagit hand om sedan små, bytt blöja på när man var elva år, tröstat, lekt, bråkat och kramat kommer och säger att jag inte talar sanning och att de hatar mig och vill aldrig höra eller se mig mig mer...

Allt detta för att jag talat om hur det var/är...

Varför ska ni få tala om för mig hur dum osv jag är inför mina barn, ofta har det hänt och jag tiger och blir mer och mer besviken...

ni tröttar ut mig, ni är inte värd mig...

Det är ingen som har sagt att ni måste tycka om mig, jag vill bara att ni ska inte behöva se ner på mig för att jag står för det jag har upplevt...

Jag har funderat många gånger varför ni är så nedlåtande mot andra människor, även när man pratar i allmänhet med varandra...

Jag har ryckt med i det förut men ändrat mig för det är inte relevant, har inte fått någon uppfattning i varför man gör så...

Nej, mina drömmar ser helt annorlunda ut än vad de gjort...

Idag lever jag med solsken och med en familj som älskar mig, det är inte bara jag som förlorat som en sa, om ni nu har älskat mig någon gång borde ni också känna en förlust att ha mistat min familj...

Tack för mitt ord ikväll

Stickat en ny mössa men garnet är ganska styvt så bakdelen på mössan står rakt ut så jag tror det blir till att sy fast den...

Garnet känns ungefär som om man klappar ett får, självklart har jag kastat själva lapparna garnets namn stod på...

Bilderna på mig blev sk*t, ni ser j*vulsögat igen, det är alltid mitt blinda öga det blir så här på bild men det är inte mig ni

ska titta på utan mössan...

Vad tycker ni att jag ska göra med bakdelen

Har hittat ett par skor jag såååå gärna vill ha men de var ju så

j*vla dyyyyyrrr

*Snyft*

Såg dessa som Bambi och de finns hos UGG kostar bara 1700 kr som hitta för en sjukpensionär...

Tänk vad häftigt det skulle va och gå i dom, en dröm

för mig som stickare

Undra om man kan ta ett par skor och sy fast

själv, vad tror ni???

Har tagit aav det jag hade på foten, vill se hur det ser ut...

Hihi!!!

Fniss!!!

Vad ska jag säga om min klantighet!!!

Den brutna lilltån ser ju fin ut *Skratt*

Oj, vad fula fötter jag!!

Det blåa går ända långt upp på benet

7 SAKER DU INTE VISSTE OM DOCKMAMMAN!!!

Jag blev utmanad av carpe-diem på följande: berätta sju saker om dig, det kan vara både alldagliga och knäppa.

Så här kommer sju saker om mig:

1. Jag är virrig

2. Jag är slarrvig

3. Jag är snäll mot andra

4. Jag är en bokslukare.

5. Jag stickar jämt, till och med ute på vintern.

6. Jag smörjer fötterna flera ggr på natten

7. Jag låser in knivar på natten (Tvångstanke, är rädd för dom efter hot av en viss person för 8 år sedan)

Jag utmanar följande personer:

• GUSSILAGO
•  LIAM04 THEA08
• LOPPIDO
• STICKBLOGG "PÄRLMUDDENS BLOGG"
• STICKBLOGG "URMODERN"
• STICKBLOGG "NINAS HÖRNA"
• STICKBLOGG "STRUMPSTICKORNA"

Här nedan hittar ni reglerna.

 Reglerna är följande:

* Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.

* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.

* Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.

* Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

A fick för sig igår att han skulle baka tårta, men det är ingen som fyller år förrän på tisdag...

Men han fick göra allt själv medans jag sade till han vad han behövde och han fixade allt utom ugnen tog jag hand om...

Men se så snitsigt det gick, det är chokladpudding emellan och ovanpå grädden är det dajmkulor...

Först lite vanliga grädde

Konsentration, styr utstrykning av grädden

med tungan *Ler*

 Sedan spritsgrädde

Olala!! Tårtan är färdig

A har gjort Halloweenpyssel i

förskoleklassen

Ja, då var stadsresan gjord, för shoppade vi, hade med mig ett x-tra barn L och vad jag förstod på barnen så tyckte de att det var roligt...

L försöker värma J

Var till min kurator på traumaenheten eller vad det heter, har inte en aning men det gick bra och vi kom överens om mycket saker utom en men det kan jag inte skriva om just nu...

Efter det så blev det shopping igen...

Jag och A värmde varandra

A hade tagit med sig hela sin sparbössa för han hade bestämt sig att köpa Gormitigubbar för hela innehållet...

Här står den lycklige med Gormitigubbarna

Problemet var att vi måste åka buss och vi hade inte en aning vilken buss som gick dit, så vi frågade buss nr 9 och kan ni gissa, vilken underbar tur vi hade, det var just den bussen som passerade där...

A grymtar att det är kallt

Vi kom till Barnens hus och för att hinna tillbaka med nästa buss in till centrum så rusade vi in eller rättare sagt jag hoppade in...

In och välja gubbar på 10 min, men vi hann och lycklig var gossen men inte kassörskan som skulle räkna alla småpengar snabbt så vi inte skulle missa bussen...

Turrturrduvorna

Precis när vi kom ut så såg jag bussen passera så där stod vi med långnäsa *Suck*

Vi ställde oss på busshållsplatsen och väntade, men så kom L:s pojkvän på att vi stod nog på fel sida så snabbt över på andra sidan...

V, glad för att bussen snart kommer

Det är för det mesta blåsigt i Östersund och jag kan säga att det blåste småspik så vi frös medans vi väntade på bussen...

Vi åkte hem så vi var hemma vid sju och gissa om jag var slut, flickorna stannade och gick på premiären på filmen High scool musical...

En skön och rolig dag...

Idag ska jag in och prata med min ps på Traumaenheten kl 11 ska jag infinna mig, i mitt stilla sinne har jag lovat några barn att få gå på bio och jag har lovat sonen att köpa Gormiti...

Har baske ska jag orka, träningsvärk i armar, handleder och bröstmusklerna, kanske tuttarna får sig en liten tuttlyftning nu *Sktatt*

På tal om bröst så har jag hört att man kan kalla dom Dartitterna *Förvånad* ett fult ord tycker jag då.

De ända skorna jag kan åtmindstonde få på den skadade foten är att använda Foppatofflar men jag får bara in halva foten *Ler*

Knata på stan med Foppatoffel är ingen höjdare tycker jag men vad göra, nöden har ingen lag...

Men hur i hela friden ska jag klara en dag i stan?

Det blir nog fika åter fika *Ler* sonen blir nog glad men jag får inte behålla det jag ätit så jag får titta på *Suck*

Går inte in något närmare om maten idag för det finns de i mitt samhälle som kan ha glädje av det och sprida rykten, men på tal om rykten, jag skriver om det på bloggen så jag förstår inte hur människor kan sitta och prata och gona sig åt andras olycka, varför är det inte så bland cybervännerna?

Här stöttar vi och är trevliga mot varandra, men visst det finns en hel del här med *Ler*

Är snart färdig med den ena Socktobersockan.

I tisdags så var vi på Kullsta skolas musikcafé, alla barn i skolan sjöng och min 11 åriga dotter sjöng med några andra tjejer och mammahjärtat värkte av stolthet och tårarna var nära...

Kullsta skola firad 30 år och de hade bjudit på trerätters och efterrätt till barnen på lunchen, det var skojigt...

A och vår A till höger

två busungar som hade svårt att sitta still, tror ni att de satt still många sekunder när man bad om det *Suck* men

de är inte mer än barn.

Mindre skojigt var att de har haft ytterliggare ett inbrott, men jag vet inte än om de tagit sig in och fått tag i stöldgods...

I Kälarne skola har de haft en man som hotat med flera brev att han ska slå ihjäl alla barn på Kälarne skola.

De har fått haft låst alla skolans dörrar under skoltiden och polisbevakning...

Tur att mina barn inte går där längre, men jag har bekanta och släkts barn som går där och man blir orolig för dom...

Bilderna från musikcafeét blev lite suddiga och genom att jag inte frågat andra föräldrar så har jag klippt ut min dotter men det är suddigt...

 eln, tycker att dessa tofflor är så gräsligt ful, har lovat mig själv att aldrig köpa några, men när jag var på sjukhuset så ville jag ha några inneskor och då hade de rea på dom och jag köpte dom...

Men man ser nästan alla går i dom, på stan vare

sig se är finklädda eller inte...

Hörs senare ikväll/Kram

Önska mig lycka till med att gå med den onda foten i halva Foppatoff