Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv

Senaste inläggen

Av Häxmamman med - 22 januari 2009 19:25

 


Jag måste bara ta upp om detta, jag kände mig så LEDSEN igår när jag lyssnade på radion om gravida kvinnor som måste dricka alkohol...


-Ja, men 1 glas vin i månaden osv gör nog inte så mycket, det är gott och det är si och så...


De försvarar sig till max de gravida som dricker alkohol, jag har 6 barn och jag har aldrig druckit alkohol när jag har varit gravid och jag har aldrig tänkt tanken...


Om jag är gravid så är jag gravid och då ska man undvika det som kan vara farligt för barnet, eller...

Man får info från barnmorskan vad man ska undvika som gravid och det är inklusive ALKOHOL...


Man ska undvika vissa mediciner, viss fisk osv...

Hur gör dom med detta, likadant, tänker likadant och kan tänka sig att äta den fisk och medicin som inte är bra för barnet...


Jag tänkte, jag som har haft migrän sedan jag var 11 år och jag har stark medicin som jag måste ta men jag har undvikit till och med det när jag varit gravid fast migränen plågat mig i flera dagar...


SKA då inte gravida kunna låta bli ALKOHOL...


Min mening, hm, jag hoppas att jag inte sårar någon nu, jag vet ju inte hur mina bloggvänner har gjort så det kanske finns någon av er som har förtärt alkohol under era graviditeter...


Jag vill inte såra någon eller se ner på någon alla gör sina val, jag vill bara ställa frågan och få ett vettigt svar, varför man inte kan vara utan...



Nej jag ska sluta nu det här inlägget för det kan bli hur långt som helst men för mig är det en gåta vad är det som gör att begäret är så stort att man inte kan låta bli alkohol under en graviditet...


Jag känner till ett barn som har alkoholskador och det kan inte vara så roligt för barnet när de förstår vad det beror på...

Läs mer här om barn som får alkoholskador >>>>


Ha en trevlig kväll alla...

Av Häxmamman med - 21 januari 2009 21:19


Idag är det det tungt, jag har varit till stan och träffat min psykolog, hon är underbar och otroligt duktig.

Jag har gått hos henne tror jag snart i 2 år om inte mer, det är som det är med minnet som ni vet *Ler* inget att göra åt det inte…

Jag har inte träffat henne på 4 veckor nu så det kändes x-tra jobbigt för nu började den riktiga kampen om att födas på nytt som jag kallar det…

Jag ska få träffa en dr som har specialiserat sig på Manodepresiva syndrom, för mig är det ett negativt tills jag riktigt visste vad det betydde…

Eller så är det bara att jag tar allting så negativt när det gäller mig själv, troligen är det så men just nu så sätter jag inte mig själv högt, jag ser igenom mig själv när jag ser mig i spegeln, vem är jag?

Jag har PTS, jag kanske är Manodeprisiv, jag är präglad, av en hård barndom, jag är präglad av en hård uppväxt, levt hela mitt liv med lögner, lögner om att allt är så bra, så när man törs att kliva fram för att få ett stopp på alla lögner så får man av dom man trodde älskade mig sedan jag var liten, föddes…

Så frågan är om de har älskat mig huvudtaget, jag har alltid trott att vänskap, släktskap ska kunna ta sig igenom både svåra och lätta situationer men det var bara en illusion jag hade…

Idag så pratade vi om julen,nyår och det var toppen men jag skulle behöva prata med mina barn en och i lugn och ro…

Jag berättade att min hon som burit mig skickat julklappar till mina barn men jag ville inte det, jag tycker det är falskt att göra det, säg har jag fel…

När man inte har varit eller är en bra hon och påstår att jag ljuger och får med sig de andra som jag har burit i mitt hjärta från att de födits, tagit hand om dom, sjungit, läst sagor, de har fått följa med mig till kompisar, till skolan, bytt blöja, försökt att skydda, men det kanske det som gör att de inte tycker om mig längre…

För att jag inte lyckades skydda dom…

Jag grät idag, det är inte ofta jag gör det, jag har svårt att gråta för jag ser så stirrig ut, det har hon sagt många gånger så jag kan inte tro annat…

Jag grät över att jag är dum, ja faktiskt så tycker jag det, jag tycker att jag är dum som tagit upp den här kampen…

Jag grät över att jag orkar inte kämpa, jag är för svag…

Jag fick idag fram lite av mitt beteénde, och kan ni tänka er att hon blev inte ens förvånad över vad jag berättade för henne!!

99% av de som har haft lika upplevelser som jag har samma beteénde som jag!!

Men orkar jag att kämpa för mig och mina barns upprättelse är en fråga jag ställer mig dagligen, den tanken ger mig fruktansvärd ångest, tänk om jag sviker mina barn…

Det känns så jobbigt ikväll så det bara snurrar i mitt huvud, jag känner mig oförstådd, försökte prata med distriktet ikväll men de bara pratar bara bort, allt är så bra, det blir bra i morogn osv…

Jag orkar inte höra på det, jag orkar inte med att inte må bra, ena stunden mår man ganska bra och ena stunden mår man sk*t…

När ska det bli ett slut, när ska det kännas bra…

Ursäkta struligare text än vanligt men jag orkar

inte att ändra på den...

Ta hand om varandra/Kram från en trött Häxmamma


Av Häxmamman med - 20 januari 2009 09:13


 


Jag skrev tidigare inlägget

Vad är det som gör att inte just jag duger


Jag var väldigt skarp men vänlig i min kritik i den bloggen som jag läst den kommentaren som sårade mig...


Det var inget personligt till just mig men de påverkade mig för att det finns människor omkring mig som lider av det...


Jag är en känslig person men kan vara både ironisk och väldigt stor i mun när det väl sätter till...


Jag vet inte varför jag har så f*rbannade svårt för att låta bli att säga eller skriva som jag ibland gör...


Men är man ett nötskal som jag vad kan man då göra?


Men de har bett om ursäkt för sina kommentarer för just den här bilden och jag godtar den ursäkten och jag ber om ursäkt för jag hade kunnat lämnat era bloggar och inte gått dit mer...


Men jag tyckte era bloggar var för övrigt intressanta så jag vill gärna gå tillbaka...


Idag så snöar det hos oss och jag sitter med en stickning som vanligt och en bok, ja såklart vid datorn med...


Min vän i stugan mitt emot är inte så pigg så jag har inte tordas tassa in där än men ska nog göra det när den här stickningen är färdig...


Ha det gott alla...


Den här bloggen har blivit nominerad, tycker du om min

blogg så kanske du vill lägga in en röst hos Enbart.

Klicka på bilden.

Av Häxmamman med - 19 januari 2009 22:57


Du svävar i det blå, man ser dina prickar och man

kan räkna till två.

Du svajar i vinden och känner hur blåsten narigt

biter dig i kinden.

Dina vingar är svarta, kroppen är röd, du svingar ner på mitt finger,

faran du kom till gör dig ej berörd.

Jag tittar på dig där du landat så mjukt, du skulle bara veta

Vad världen är sjuk.

Hur många av dina kära har du inte mista, jag kan tänka mig

att det är en lång lista.

Du flyger din väg och jag önskar du kunde ta med

mig på din färd.

Jag har sorg i mitt hjärta, jag bär på en stor hemlighet

med smärta.

En droppe trillade på kind när jag såg alla som jag gav förtroende

går ut genom min grind.

Kan du som jag också känna hopp och saknad

att allt ont du drömt om ska vara borta när du vaknat.

Vad gör du när du förstår att den dröm du drömt är sann

du kanske inte tänka kan.

Jag vill i det blå stiga som en liten

nyckelpiga.

Vara en som alla tycker om

snälla nyckelpiga kom.

Jag tar hand om dig med omsorg

kanske mitt hjärta följer dig till din borg.

Ja, jag svävar i det blå, jag lämnar livet på jorden

Som inte är för oss två.

Jag ler och tänker, en lättnad

Himlen med dig mig skänker…


Skriven ikväll av Häxmamman


God natt hela världen

Av Häxmamman med - 19 januari 2009 10:22

 

Jag kan inte släppa det här med hur människro kan få sitt livsöde förändrat så drastiskt så de får förändra sitt liv drastiskt och bara det här att berätta för sina barn att man har en dödlig sjukdom...


Vi kan hjälpa till med att förändra antalet människor som måste lämna det här livet på ett så grymt sätt som cancern gör...


Hjälp till du med att bidra till ENBART IDIOTEN som Enbart startade...


Läs gärna SABINAS KAMP hon har hudcancer malignt melanom och har  två flickor Melinda 11år och Julia 7år ( som har PWS samt autism )

Av Häxmamman med - 18 januari 2009 22:00


 

18 Januari är Tulpanens dag kom jag på nu!



Jag önskar jag två saker,
en smal och rak tulpan.
Och så en kvist mimosa
 som du beställt från stan.

Mimosan viskar natten
så doftande och kvav,
och mörka sammetsögon
och sol och vida hav.

Tulpandoft det är svårmod
och kall och fuktig jord.
Och tussilagodiken
och tranors flykt mot nord.

Jag kan ej vara utan
de två, det vet jag visst.
Så skicka mig en röd tulpan
och en mimosakvist.

Av Häxmamman med - 18 januari 2009 21:13

Japp, nu har jag tovat till detmed min stickning, det har blivit ganska mycket...


Tovade grytlappar



Tovat till flickornas frusna fötter



 Tovad väst till min lilla brorsdotter



Lite vanligt stickat blev det med en Axelvärmare

 


I övrigt har dagen varit bra utom för ganska rejäl huvudvärk och synförändring på det ögat jag ser på, upptäckte igårkväll att jag fått en liten blödningsplopp i ögat och om det är det som gör att jag har ont i huvudet återstår att se...



Här har det varit kallt en hel del förra veckan och då kände jag av det där hjärtat som bankar på för att man ska leva...


Konstigt att man kan då känna av ångest för att inte överleva men i övrigt så är man inte rädd om man gör sig själv nått...


Hm, konstigt!


Ja nu är den här kvällen gjord och jag har varit relaivt lugn, ingen PTS grejer ikväll inte *Pust*


Det brukar vara relativt lugnt på helgerna om det inte är något alldeles x-tra och i veckan var det också bra så det är bra mina vänner...


Kramar i massor...


Av Häxmamman med - 15 januari 2009 19:31

 


Vad är det som gör mig annorlunda, vad är det som gör andra annorlunda, vi är skapta för att överleva, för att fortplanta.


Vad är det som gör att vi skadar andra människor, vi hånar, vi slår, vi mobbar våra egna medmänniskor.


Jag blev upprörd ikväll, jag såg en bild, det var inte bilden som upprörde mig, det var människornas reaktion.


Jag ska inte änglaförklara mig, jag har nog varit mycket ironisk hur människor har sett ut eller något annat som har gjort att dom har varit annorlunda.


Jag anser inte att det är en ursäkt att säga att jag har blivit bättre, men det är bättre att komma till insikt och bättra sig och förstå varför jag har varit så.


Har man dåligt självförtroende och mår väldigt dåligt så kan man reagera med att gå till attack mot andra människor.


Jag vet att många tycker att jag är annorlunda än de, men vem säger att de gör rätt och jag gör fel?

Vem säger att de inte annorlunda och jag är som man ska vara?


Men vem vet hur man ska vara, jo bara den som skapade oss människor, den personen måste ha vetat vem som var man ska vara.


Men kan någon definiera, hur är man när man är som man ska vara?


Skratta ni, jag är då så oklok och jag vill vara så oklok att jag vill inte veta hur man ska vara, för jag vill vara som jag är.

Jag har redan från småbarnsben fått känna på ensamhet, mobbing, alkholism, övergrepp.


Det var ingen som såg då, det var ingen som ville se då, det fanns ingen medmänsklighet då.


Därför så med det här inlägget vill jag tillägga till alla som känner sig ensam, ledsen, utanför, illa behandlad och utsatt för hån.


Jag tänker på er, jag bryr mig om er och jag ger er dessa ord för att ni ska känna er behövd och värdefull...

Kram från Häxmamman


Presentation

Här läser ni om en 6-barns Häxmamma där livet verkligen gått upp & ner med trassel av garn & stickningar.

Startblogg

Startblogg.se
Visitkort till bloggen

Fråga mig

20 besvarade frågor

Omröstning

Tycker ni om musik på blogg, hemsidor?
 Ja
 Nej
 Kanske

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Musik

Bloglovin1

Gratis godis


Skapa flashcards