Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv

Senaste inläggen

Av Häxmamman med - 19 mars 2009 18:08

 


Vackert väder har det varit nu i flera dagar, jag mådde riktigt gott ute på min bro medans sonen lekte i snön...


Vår Blixten han har fått konkurans på gatan nu av en annan hankatt och det blev ett slagsmål utan dess like, de skrek, rev och bet varandra och de lyssnade inte på oss när vi försökte få dom att sluta...


Kampplatsen var efter slagsmålet full av tussar från deras pälsar, den andra katten gav upp och smög från vår gård medans Blixten kom till oss och fick slicka sina sår...

Pearcing i örat blev det, ett hål rakt igenom hans öra, det skulle kanske va nått att möta en katt med ett örhänge dinglandes i örat...


Som vanligt har jag mina tankar någon annanstans men det är en vana nu så det är inget man blir förvånad över längre...


Här leker sonen och yngsta dottern har precis kommit hem från skolan, bara för en tid sedan var det mörkt när de kom hem vid halv 4 och nu är det ljust som mitt ppå dagen, skönt...

 



Kolla in häxan på bron, undra vem jag blänger på??


Som vanligt så är mina tankar ute och snurrar men det är en vana nu så ingen tänker på det längre *Ler*



En kompis skickade sms till mig och det blev kackalorum av allt så till slut så ringde hon upp...


Hon skickade där det stod

-Vart hittar man dig skrikandes i en karusell?


Jag trodde det var en gåta och kunde inte klura ut den så jag ropade på mina flickor och bad om hjälp men ingen av dom kunde heller lista ut det så jag skrev

-I karusellen


Då svarade hon

-Vi letar


Och jag tyckte det var ett knäppt svar och kunde fortfarande inte förstå, så då frågade min ena dotter om ect kunde göra att man fick ett konstigt beteende (Både hon och jag har gjort ect)


-Ja, sa jag skämtsamt men började och fundera själv om hon visste vad hon skrev...


Min dotter sa att kanske hon vill åka karusell med dig så jag skrev

-L tror att vi ska åka karusell du och jag...


Hon skickade tillbaka ett förvirrande

-När, var hur?


Vi skrattade gott åt det när vi talade med varandra, för det hon menade var det som lagts ut på Youtoube för flera år sedan, en kompis till ett av mina barn filmade mig när jag åkte karusell...


Jag HATAR Karuseller men skulle visa mig stor på Storsjöyran och satt mig i en karusell med min sambo, jag satt mitt emellan en kille på 10 år och min sambo...


Jag SKREK, jag var DÖFÖRSKRÄCKT, han som körde karuselln satt och skrattade i sin kur och körde mycket längre än vad han gjort tidigare, jag gissar på att han kanske inte haft så roligt på länge, verkade det som...


Den lillkillen som satt bredvid mig klappade mig på benet och sa att det här går bra, följ karusellens snurrning med ögonen så är det ingen fara och jag blev ännu mer yr...


När den stannade så sprang jag, så gott jag kunde, jag raglade mest,kräktes som ett jehu...


Den lilla killen gick efter mig och tittade konstigt på mig, stackars grabb, en hemsk upplevelse för han...


Jag fortsatte raglandes till en skogsdunge och fortsatte mitt kräkande där och jag kan lova att aldrig mer en karusell I HELA MITT LIV...


Sekvensen på karusellen som filmats blev utlagd på Youtoube men finns inte längre kvar och det var det min kompis sökte och av hennes sms blev det ett sådant kackalorum...


Idag kan jag skratta åt det men ABSOLUT inte då...


ANNONS
Av Häxmamman med - 18 mars 2009 20:06

 


Då var denna dag gången, jag ska alldeles strax lägga mig eftersom det är traumaenheten som gäller i morgon igen och jag har varit vaken för halv fem i morse...


Har idag varit iväg på mammografin och jag skakade så jag kunde nästan inte stå, att det ska vara så svårt, det var en jättebra kvinna som tog hand om mig där inne, jag var så modig att jag sa att jag är rädd...


Men nu är det gjort, nu skulle jag har varit och tagit sådant där cellprov med, har inte tordas det på flera år men vad gör man när man är så rädd för att något oförutsett ska hända...


Jag skulle få en kalleles om ca: 1 vecka för att undersöka min knöl mer, men jag känner mig inte så orolig just nu, om det är det andra som oroar mer så att det tar över...


Jag har 2 knölar på den högra sidan som är godartat men de är mitt på, men den här knölen är närmare armhålan och ibland så gör den så ont, men jag ska klara en till undersökning har jag bestämt mig...


Tänk vad konsekvenser av trauman kan ställa till med och ändå så säger hon och de att jag och mina barn ljuger, JAG vet ju vad som hänt, det är inte vi som är dumma sedan får de själva göra sin tolkning...


Men hur ska jag veta vad som är riktigt och hur ska jag veta hur mycket jag kan göra för att jag och mina barn ska må bra...


De förstår inte att jag gör det för att det måste få ett slut, samtalet närmar sig, jag kan inte sova, jag blir alldeles slut efter samtal med psykologen...


Så ikväll så skulle jag ringa till min kontaktperson på avdelningen som ska vara med på samtalet men så är det nått tekniskt fel på telefonen så jag kan inte ringa...


Jag önskar alla en God natt och tack alla för era fina och goda kommentarer/Kram Häxmamman


ANNONS
Av Häxmamman med - 18 mars 2009 07:33

 

Jag ska skriva lite, hoppas jag har ju den där förmågan att dra iväg när jag ändå skriver...


Har inte fått igen krafterna riktigt sedan i måndags, den där gelekänslan sitter fortfarande kvar och idag ska jag på mammografi och i morgon är det till traumaenhetn igen...


Allt är gruvasamt för jag vet att jag mår dåligt för mammografin hur bra det än är att göra den, framförallt eftersom det kommit ytterliggare en knöl i höger bröst fast närmare armhålan...


Men bara att klä av sig på överkroppen, jag vet att både svett och tårar kommer att rinna, och på det så får man känslan av att man skämmer ut sig, VUXNA människan!!!


I morgon så ska det göras bla en vårdplanering till mig eftersom jag nte får ta hand om medicineringen själv, distriktarna delar den 2ggr/dag och det funkar hyfsat fast man känner sig omyndigförklarad...


Sedan är det min terapistund, man vet inte om man ska orka fortsätta, det är inte klokt hur kroppen reagerar när traumatiska minnen kommer...


har idag varit vaken sedan tjugo över fyra för jag vaknade och fick en sådan Aha! upplevelse av minnen...


Jag måste sålla, vad som är viktigt för mig, jag kan inte ta allt, sedan så blir det så kaotiskt när jag försöker hjälpa barnen med samma kamp, det blir dubbel sorg, oro och maktlösheten är värst...


Jag tar på sig som mamma, jag har sagt förlåt och verkligen försökt att visa min ånger för mina drabbade barn, men vad hjälper det egentligen, jag är ändå den som är roten till det onda...


Varför kunde inte jag skydda mina barn?


Ja, skuld och åter skuld har jag...


Jag älskar er mina barn...


Jag fick en fin dikt av Aforia och det värmde mig ch gav mig tårar och leende, ni är så goa allihop som kommer med fina dikter, kommentarer, Awarser, nomineringar och de kort, brev och paket jag fått...


Jag hoppas att jag ska kunna återgälla på något vis när ni kommer eller som många är i svåra stunder...


Tack kära Aforia för din dikt...


Kram

Av Häxmamman med - 17 mars 2009 07:12

 

Igår blev det en sådan tung dag igen, när jag satt hos min psykolog på Traumaenheten så gick vi igenom det kommande samtalet som förhoppningsvis blir av den sista Mars...


Förhoppningar är att några av de ska komma i alla fall, jag vill så gärna ha svar på en del frågor och ha möjligheten att prata med dom och att det finns de som kan hjälpa oss att styra så det blir ett riktigt samtal...


Ja den som lever får se heter det...


Men luften gick ur mig redan där hos henne, jag är rädd, ja vad kan jag är rädd för kan jag inte säga här och nu men rädd och ledsen är jag över det som är och har varit...


Jag hade med mig kort från mitt förra liv säger jag, för nu ska ett nytt in efter 40 år och man kan hoppas att ordspråket "Man kan inte lära gamla hundar att sitta" inte stämmer, för jag behöver verkligen ett nytt liv där jag kan hantera min sorg, destruktivitet, rädsla, självkänsla, tillit till andra människor...


När jag for hem med bussen så var det så att jag satt och grät och försökte sova en stund, men det gick inte för mycket tankar...


Kom hem och sonen sjuk, a jobbar eftermiddag så kvällen blev så tung, men maten var ordnad, omtänksamma familjen som ordnar till det när de vet hur det kan bli...


När sonen fått alvedon efter kollad feber 39.1 och han fått en glass så var åter krafterna slut...


Jag damp ner på köksgolvet och orkade inte ens lyfta armarna, jag grät, tårarna rann och rann...


Tur att sonen somnat en stund...


Jag kände att jag måste bara lägga mig, kl åtta då låg jag men även med insomningstabletten så kunde jag inte somna, låg bara där som om jag var en geleklump...


Jag orkar nog inte så mycket idag heller, tänkte besöka er runt men jag tror att det är för tufft just nu, men ni ska veta att jag är väldigt tacksam för er omtänksamhet och jag hoppas att jag kan ge tillbaka...


Kramar till er alla


Av Häxmamman med - 16 mars 2009 05:40

Jag har stickat 4 sådana här kragar, men det var 2 bruna, 1 gråmelerad och den här gröna...

Men det är bara den här jag kan knäppa bild på för resten har hamnat iväg...

Sköna kragar men jag tycker nog om dom i den bruna färgen, grönt är nog inget för mig, kanske för att jag har bruna ögon, den som har gröna ögon skulle passa i den perfekt...


Dom här kragarna kan man beställa i Hantverksbutiken kika in där för det finns lite blandat, det är så nyöppnad sida så det har inte hunnits att lägga ut det som finns men det kommer med tiden...


Idag så ska jag till Östersund på traumaenheten, har fått en tid nu när samtalet ska ske med honan och de...


Så jag kan värka mer förvirrad än vanligt...


Vi hörs senare idag om jag orkar/Kram


Av Häxmamman med - 15 mars 2009 08:03

För en tid sedan så fick jag ett härligt paket på posten, avsändaren var Ninas Hörna


En härlig Barbaskön, jag diggar han, han är störtskön som tar det så lugnt med sitt skapande...

Egentligen är väl hela Barbapappa familen härliga, men Barbaskön är absolut min favorit...


Han får följa med på pimpling, till mina sjukhusbesök, till vänner, ja överallt, både min yngsta dotter och son har haft som tröst vid tillfällen då de gjort illa sig eller är ledsen...


En dag så fick min katt Blixten möta honom och här kan ni se vad de tyckte om varandra, de var ett gott tycke i alla fall...


Blixten och Barbasköns första möte!

Barbaskön sjunger:

Vyssan lull kokar kittelen full, tre vandringsmän hmhmhmhm....

Blixtens kurrande blir ljudligare och ljudligare...

Mm, vad skönt med en sådan härlig vän,

jag tar och sover nu...


Ibland så sitter vi och bygger lego A och jag, och har jag en gång börjat så kan jag inte sluta *Ler*


ETT BARNDOMSMINNE:

Det var något som jag minns, att lego var det som det roligaste jag gjorde, man skapar nått...

Men så var det en gång jag och en av de, vi hade inte städat vårt rum, eller vi påstod att vi gjort det men gjort som de flesta barn, skjutit in allt under sängen...


Hon kom in och skulle inspektera och vi hade glömt ett legohjul med den trubbiga hjärnpinnesidan uppåt...

Vem kliver inte ner sin häl på denna, jo hon och klart att det gjorde fruktansvärt ont det ska jag nog inte förneka för hennes del...


Som straff så tog hon alla legon och kastade det, så var det bara, ok ett straff, men ett långvarit *Ledsamt*

 ***********

Me här vilade inga ledsamheter i alla fall, en dag för några veckor sedan så fick sonen vara hemma från skolan och när de andra for halv 8 så satte vi oss och byggde lego...

Vi åt lunch, byggde lego och det blev en borg med många många fällor från både min och sonens fantasi, men tyvärr så blev det ingen bild av denna borg...

Men den omgången så satt vi fortfarande och byggde är sambon kom hem kl halv 3 *Ler*



Här har vi byggt ett flyplan som skulle bli en båt från början men det blev en flygplansbåt...


Ha det gott/Kram

Av Häxmamman med - 15 mars 2009 07:33

 Yngste sonen grubblar över att ingen

fisk nappar någon gång

Igår var det en dag med Z-lyften pimplet, de har för anställda och deras familjer, vi var iväg förra året med, men då blev det så hurve och kallt i slutänden...


När jag klev upp på morgonen så såg det ut att bli ett skapligt väder i alla fall, men ju närmare tiden kom då vi skulle åka så kom den där hemska ångesten...


Jag vill inte åka, alla ser mig, jag är värdelös, ingen tycker om, ja alla dom känslorna som dyker upp när jag måste åka någonstanns...


Men min A och barn drog iväg mig och när jag väl satt på Järsjön så gick det bra...


När vi kom dit så sken solen och det var ett gottigt väder...


Ingen fisk för vännerna heller

Det bjöds på Grillade hamburgare, kokad korv, dricka, festis och kaffe i överflöd, så man behövde inte ha med sig mer än fiskegrejer och nått att sitta på...


Stickningen hade jag självklart med mig, det var kanske det som gjorde att jag inte fick någon fick, jag satt fast pimpelspöet med knäna och försökte att skaka dom lite för att få det att röra på sig lite *Ler*

 

Men det var 2 härliga stora prisbord, ett för barnen och ett för vuxna...


De barn som fått fisk fick ta pris först, sedan gav de en lott till övriga barnen och ropade upp som på ett vanligt lotteri, det nr som ropades upp, det barnet fick gå och välja pris...


Jag tackar Z-lyften och alla som ordnar det så trevligt för oss...

Presentation

Här läser ni om en 6-barns Häxmamma där livet verkligen gått upp & ner med trassel av garn & stickningar.

Följ bloggen

Följ Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv med Blogkeen
Följ Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv med Bloglovin'

Startblogg

Startblogg.se
Visitkort till bloggen

Fråga mig

20 besvarade frågor

Omröstning

Tycker ni om musik på blogg, hemsidor?
 Ja
 Nej
 Kanske

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Arkiv

Länkar

RSS

Musik

Bloglovin1

Gratis godis


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se