Den här bilden fick jag av Eva och jag

tackar för den det värmer gott

Jag tycker verkligen att ni ska kika in till henne och se vad fina ljuslyktor hon gjort, jag hoppas att hon tar med sig dom till Jamtli julmarknad där vi ska stå från fre-sön.

Det hotas om kallt men vi har ett element som ska värma och jag vet att det fungerar, men vi har haft fotogenkamin förut och den värmer jättemycket men jag törs inte använda den nu när inte A är med jag lär fjutta eld på hela boden då...

Har nu hunnit med att sticka och sy ihop lite grejer...

Jag fick för mig att jag skulle sticka något toffelliknande men det blev strumpor, men det är nog bara innestrumpor...

Nallen vi vann på Fruruvik den fick vara modell för poncon jag stickat och så har jag stickat sådan där tubstrumpa (snurrig är den) vriden och det blev till slut knästrumpor...

Mössa till en arbetskompis åt äldsta dottern

Happ, julskyltning var det i söndags nere på Hammarn (Hammarstrand) och först ville jag inte åka men sonen ville och jag ångrar mig inte...

Känslan att få gå på julskyltning med snö och det snöade rejält, mycket stånd tycker jag då och mycket mycket folk...

Det var så att man blev nostalgisk och tänkte på barndomens skyltsöndagar i Kälarne...

Den var stor ett tag men nu vet jag inte, det finns knappt en affär där så det lär väl inte vara nått...

Jag minns att vi hade nått som hette Kälarnedagen och då var det parad genom byn med folk som gjort ploj i kortegen...

Varför kan en hel by nästan dö ut...

Hur blir det med fiskodlingen, försvinner den då är alla minnen borta sedan sin barndom, jag minns när kundgen var och invigde fiskodlingen vilket ståhej...

De till och med asfalterade den lilla bit från huvudvägen ner till fiskodlingen för att han skulle komma...

Det var tider det...

Stackars Kälarne...

Och Hammarstrand ser ut att blomstra, det kan vara tack vare våra gubbar i "Allt för byn"

Bra, heja Hammarn...

Äsch, nu pratar jag bara på, ska nog ringa upp en kompis som frågar om jag aldrig är hemma...

Undra vart jag är när hon ringer för det slår aldrig fel att jag missar samtal, MEN något som ger mig huvudbry det är att jag helt plötsligt glömde hur man avmaskar för tån på en strumpa...

Jag satt och avmaskade och när det var sista avmaskningen då kunde jag helt plötsligt inte????

Nu ligger den där den ligger *Förvånad*

Men jag är jag och jag är som jag är *Hihi*

Sonen fick julpyssel av 2 tjejkompisar i födelsedagspresent, perfekt eftersom sonen tycker så mycket om pyssel

En liten bild på mina Rolf Lidberg tomtar, här ska min julstad stå längre framöver.

Mina barn gjorde loppisfynd förra året och hittade denna fina ljusstake, annars brukar jag ha en vanlig med mossa mm...

Min glöggmuggssamling och glöggskålar från Världsnaturfonden, jag köper varje år för det är bara där de finns.

tänkt att den dagen jag har till alla 6 barnen så ska var och en få ett set.

Inget speciellt skrivet just nu men kommer igen, ska ut och läsa hos andra en stund medans jag börjar på ett par tofflor...

Det har varit en intensiv vecka & helg så huvudet står just nu på skaft men lite på sned.

I tisdags kväll hände något som gjorde att jag trodde att jag skulle behöva  uppleva en av mina döttrars död.

Det slutade med ambualnsfärd & sjukhusvistelse, ingen visste vad det berodde på det som hände i nästan 2 timmar & det skrämde oss alla rejält, min sambo jobbade kvällskift nästan 5 mil härifrån.

Jag tackar våra vänner (grannar) som kom snabbt till undsättning & hjälpte mig med de andra uppskärrade barnen...

På fredagen fyllde yngste sonen 6 år & det blev kalas på lördag med 14 barn, men det var otroligt bra kalas.

4 tjejer var till och med bjudna fast A hade bestämt sig för bara killar, men han har tjejkompisar så jag tyckte han kunde gott bjuda dom.

Det kanske gör att de andra killkompisarna kanske vågar bjuda tjejer på sina kalas framöver.

Söndag var det julskyltning och det har vräkt ner snö nu jag är inte säker men lördag och hela söndag, men det är nästan så jag tror att det även kom i fredags, så det är mycket snö.

Det var en vacker kväll.

När vi kom fram till 4 vägs korsningen vid Hammarstrand så var det marschaller tända därifrån och ända bort till Time.

Det var så fint när man kom mot bron.

En perfekt julskyltning, rejält snöfall och mycket snö och jag tror det var så länge sedan jag har sett så mycket folk på samhället.

Men när jag kom hem hade det börjat värka i bröstkorgen och ryggen, automatiskt kröker jag på ryggen för att inte synas när jag är bland folk och nu blev det i flera timmar.

Det där är nått jag verkligen måste lära mig, att sträcka på mig, men det blir som ångest.

Kvällen slutade med besök, glögg & pepparkakor för att fira in advent.

Kom inte i säng förrän vid halv 2, kunde inte sova, får sova en stund under dagen.

Har hunnit med lite stickaningar med...

Albin fyller 6 år idag

Han fick en gitarr, nu önskar han sig trumor till jul *Ler*

Den andre överlevaren, kämpen

Jag träffade min sambo sommaen-01 och 25 December så var vår son beräknad för nerkomst.

De n här gången var jag inte orolig för dr hade sagt att det var så få procent som drabbades av moderkaksavlossning och att det ska hända två ggr är omöjligt..,

Men ju längre grav gick ju mer mådde jag som jag mådde när jag väntade barnet -93, jag pratade om mina misstankar för min bästa vännina som varit vi min sida sedan -87 och hon kände också igen allt...

Jag tog upp det med barnmorskan på hc men hon sade det var inga problem utan det var bara vänta och avvakta.

Så var det den 25 november och vi for till Ö-sund med barnen och skulle handla till bebisen kom men vid tio på morgonen mådde jag så dålig att vi gick in på Mc donalds och träffade min äldsta dotter och till slut sa jag till mn sambo att vi får ta handlingen sedan för jag mådde så dåligt och ville hem...

När vi kom hem så gick jag och vilade mig men måste kliva upp för att mina barn skulle rida, stod på körskolan och kunde inte förstå men ändå hade jag mina aningar...

vi gick och lade oss tidigt, vaknade som in ett töcken ville inte klarna i huvudet (de säger att det var tur att jag vaknade då för annars har jag nog blött ihjäl)

kände att det var något fel så jag tvingade mig att tänka -skärp dig, vakna!

Jag kände att det var klallt och blött i min säng och tänkte f..a..n har jag pinkat på mig eller...

Men jag kände att det rann så då fattade jag att vattnet gått, så jag tänder sänglampan och lyfter på täcket och upptäcker att hela jag och sängen är blodig, jag väser åt sambon att vakna jag patade så tyst som möjligt eftersom jag ville inte väcka flickorna och skrämma dom...

Sambon flög upp och tog tele och ringde 112, de sa åt mig ligga alldeles stilla jag fick inte röra mig och sambon, ringde grannvänninan så hon kom i rask fart, sambon sprang för att göra plats åt ambulansen och så att de kunde bära in en bår...

Ambualnsen kom, sen gick allt snett som kiunde bara det kostat vårt liv, för det första fick inte ambulanspersonalen inte in båren i våra 2 90 graders vinklade hallar så de fick ta den uppblåsbara.

När vi kom ut på båren var det snöyra och snorhalt och d  glömde att lägga över en filt så jag låg blottad blodig och naken :-(

När de lägger in mig i ambulansen lade de mig åt fel håll för man ska ligga åt andra hållet om det kommer något barn så upptäcker de att de glömt barnmorskeväskan i ambulanshallen.

När vi ska åka så får vi reda på att helikoptern inte kan landa för det är en sådan dimma utan det blir ambulans men de skulle skynda sig sade de på akuten - men sa en av vårdarna ska vi inte ta med barnmorskan....

nej, nej det är bråttomt sa de, MEN vad tror ni de gör pker ca: ½ mil x-tra åt andra hållet och hämtar barnmorskan uppe i skogen...

När vi nått halvvägs så ringer tele i ambulansen och då är det akuten som är så upprörd och undrar var vi är, de ansåg att vi borde varit framme då men vi hade då kört 5 mil av 10...

Det var så att till och med en av vårdarna gav mig vattnen i ambulansen fast de visste ine vad som skulle hända mig inte ens barnmosrkan förstod vad som höll på att hända fast jag sa vad mina aningar var, när det ar ca; 3 mil kvar då kände jag att jag började se suddigt och blev frusen och det hördes som om alla pratade i en plåtburk och då visade det säg att jag hade tappat så mycket blod så jag höll å gå in i medvetslöshet...

När vi kom in till Ö-sund i ambulanshallen så hann inte ens de som var i min ambus ta ut mig det kom fem personer och öppnade dörren och slet ut mig, de skrek åt varandra olika grejer medan en dr sade åt mig att inte bli rädd för de hade gjort i ordning operationsrummet inne på ett av akutrummen det var första gången de skulle göra ett katastrofsnitt inne på akuten...

Men det var så bråttomt, alla slet och droog i mig och jag har idag sett hur litet akutrummen är i Ö-sund och att alla dessa människor fick plats och innan snittet så var ju sambon, barnmorskan från hc och båda ambuspersonal där och de stod bara och tittade och då förstod de hur allvarligt allt var, men de fick ändå en reprimand för flera saker för nästen som kommer kanske det inte går lika bra för...

Men varför vi had sådan tur var för att det kommer blod från två håll, då första barnet föddes så hade dåmoderkakan lossnat helt, om jag hade väntat till kl 2 då hade hon varit död för det för då hade man haft 6 min på sig att plocka ut barnet..

Den andra gången då var det att det blödde mest från mig och på det viset så klarade sig barnet ganska bra, sjuk blev han inte inte lika mycket som dottern...

men jag må ha två stjärnor i himlen efterom vi klarat oss 2 ggr, det gör att om jag skulle välja att skaffa ett barn till då säger dr att jag får ligga på sjukhus sex veckor före beräknad förlossning.

Men nu har jag 6 barn som tur är och jag tror att vi fick oss en tankeställare.

Man kan ha tur en och två ggr men tredje gången gillt heter det...

Så varför bråka när det finns vesäntligare saker

/Kram och god kväll alla mina vänner som får hänga med å min resa om ditten och datten

Egentligen fyllde han år igår men vi var inte hemma förrän sent och när middagen var färdig så fick jag inte behålla den och då kom den där hemska huvudvärkden tillbaka...

Men vi for tidigt och grattade sonen som bor 3 mil ifrån, han blev så överaskad för han trodde vi inte skulle komma så tidigt...

Det blev glädjetårar...

Vi blev bjuden på tårta och det var så härligt att få sitta och prata med båda sönerna T och Johan...

När vi tårtat färdigt några timmar så begav vi oss till Hällesjö, till en barndomskompis till mig...

Han har varit min kompis sedan vi givk i 7:an, men hans dotter var inte hemma så Ablev less fort...

När vi kom hem så gjorde vi middag, frukostkorv som jag snittade, blandade bostongurka med hackad rå lök och lade emellan korven och så en ostskiva på...

Men fick inte behålla middagen så den beryktade huvudvärken kom men inte kunde jag låta bli datorn för jag vill få ordning på hemsidan...

Så var min lördag och hur söndagen blir?

Tja, det får väl utvisa sedan....

Ha en bra dag

Varför jag bytt namn på min blogg, jo därför jag har konstaterat att jag är en riktig häxa, kanske ingen som kan trolla folk till grodor, men jag är häxa i humöret och mun har svårt att vara tyst ibland...

Jaha, så kom snön i helgen och jag är ingen vintermänniska...

Men yngste sonen tyckte om det, starkt månsken i flera nätter ger mig oro i kroppen så det blir orlig sömn...

Drömde mardrömmar inatt och det har jag inte gjort på väldigt länge, men så har jag inte tittat på hemska filmer på länge heller, men nu har jag sett 3 på bara en vecka ungefär så jag får skylla mig själv *Ler*

 Jag vann en tävling hos Handgjort där jag deltog i Hjälpstickeprojektet...

Jag ska bära den med stolthet, jag har funderat ofta hur jag ska nå ut till mina samhällsmänniskor att jag är stickgalen och att jag stickar jämt och jag skäms inte för att ta fram en stickning under promenader osv...

Look here my friends!!

Jag har känt mig sämre en tid och fått olika symtomer, funderade först på om det var medicinerna men det var det inte...

Jag ska ringa dr på måndag om jag törs för min läkarskräck (en händelse som hände för några år sedan gjorde att jag inte kan gå till dr och bli undersökt) men jag måste nog...

Jag har fått symtomer som stickningar på kroppen som flyttar på sig, det känns ungefär som om det pirrar på det stället...

Jag har fått muskelkram i käkarna så jag går och biter ihop tänderna hlea tiden och så när jag rör b.la ansikts och lårmusklerna blir det som spasmer, himla trött vissa dagar så jag somnar på plats, bara hux flux...

Tanken slog mig idag när jag hade besök, kanske jag har brist på något eftersom jag inte behåller så mycket mat...

Ex är ju B12...

Tanken slog mig kanske Underproduktion av skäldkörteln eftersom jag inte går ner fast jag nu inte fått behålla maten i flera veckor...

Jaja, då kanske det finns även den pang på bom deprissionen blev värre p.g.a underproduktion, vem vet...

Jo den där hemska Farbror doktorn...

Nu ska jag se på Cujo...

*Brrrrr*

Jag kan säga, någon Sankt Bernhard blir det då inte i det här huset *Ler* har inte sett filmen sedan jag gick på gymnasiet så jag vill se den nu, det är på Tv 4 film eller nått som den går...

Ha en mojsig kväll alla/Kram