Vill först säga, KLART ATT JAG VILL HA KVAR SLÖJDEN, det är viktigt att vi har den för att våra barn ska kunna arbeta med huvudet när det gäller fantasi och den kreativa biten...

MEN, ska jag vara helt ärlig så har jag då ALDRIG upplevt något positivt med just slöjd varken för mig själv och mina barn...

Jag minns mina slöjdlektioner med en lång kö att vänta på att få stryka eller få hjälp av fröken...

När det ofta blev ens tur om man nu hade den turen så att hamna så långt fram så var lektionerna slut, fast vi hade dubbeltimme...

Vår syslöjdslärarinna hon var en sådan som inte tillät oss att ta initiativ själva fast vi visste hur vi skulle göra, det hände många gånger man aldrig hann klart sina projekt eller så gick termin på termin innan man blev klar...

Detta gjorde att många av oss tappade intresset och ställde oss inte i kön utan satt vid våra bänkar och hörde på när fröken sa att vi skulle arbeta...

det enda jag tyckte jag jobbade med det var att stå för att bli längre *Hmpf*

Jag lärde mig alltså inget på mina slöjdlektioner, men träslöjden var bättre, han som hade det lät oss ta initiativ själva utom för med maskinerna, men visste jag att jag skulle sandpappra då kunde jag göra det utan att han gatt att titta ingående...

Med min usla syslöjdsgång och det jag lärde mig på de timmarna och åren skulle jag försöka sy ett par byxor åt min första son...

Jag hade precis fyllt 20 och var väldigt glad för att jag hade fått tag i ett fint tyg...

Men men, det blev inga byxor, jag visste inte och förstod inte på mig mönstret hur jag skulle sätta ihop dom så det blev alldeles GALET och sedan dess har jag ALDRIG mer sytt...

Jag lärde mig att sticka via en brevkurs "STICKA LÄTT" så inte ens det lärde jag mig på slöjden...

Min dotter är inte nöjd med sina syslöjdslektioner, för det första så är det hemskt att inte ens lärare kan ett stickmönster, min dotter kan sticka och har stickat fina tossor som hon tovar till småbarn...

När de nu skulle välja vad de ville göra på slöjden så då var det enda de fick sticka en halsduk, min dotter tog hem och visade...

Ett förfärligt hemskt garn och kan man så kan de väl dela ut ett arbete som ger något inte bara kasta till dom stickor nr 10 och ett hemskt garn som inte ens kanske räcker till en halsduk...

Då ville min dotter sticka en bebiströja, hon fick garn och ett mönster, min dotter tog åter med sig arbetet hem för att hon kunde inte förstå sin fröken för hon sa inte alls som det stod i mönstret...

sticka i rätstickning, sticka i rätstickning det  är nog det ända hon kan eftersom hon säger till min dotter att sticka den i rätstickning fast det stod inte så i mönstret...

Min dotter fortsatte att fråga sin fröken hur hon skulle göra vid avmaskningen vid armarna och det blev blaj av alltihop så det blev ett halvt bakstycke stickt i RÄTSTICKNING.

Jag skickade en dag med min dotter garn, mönster och stickor till de tossor hon stickar...

Men, ACK jag klev på en öm tå, det gick inte för sig hon fick ta hem arbetet igen...

Jag skulle kunna vara syslöjdslärare jag med om fast jag bara kan sticka, hon kan ju tydligen bara sy denna lärare...

Så något positivt med syslöjden har jag icke men jag anser att den ska finnas kvar...

Gå in hit och rösta om du vill eller inte vill ha kvar slöjden