7 SAKER DU INTE VISSTE OM DOCKMAMMAN!!!

Jag blev utmanad av carpe-diem på följande: berätta sju saker om dig, det kan vara både alldagliga och knäppa.

Så här kommer sju saker om mig:

1. Jag är virrig

2. Jag är slarrvig

3. Jag är snäll mot andra

4. Jag är en bokslukare.

5. Jag stickar jämt, till och med ute på vintern.

6. Jag smörjer fötterna flera ggr på natten

7. Jag låser in knivar på natten (Tvångstanke, är rädd för dom efter hot av en viss person för 8 år sedan)

Jag utmanar följande personer:

• GUSSILAGO
•  LIAM04 THEA08
• LOPPIDO
• STICKBLOGG "PÄRLMUDDENS BLOGG"
• STICKBLOGG "URMODERN"
• STICKBLOGG "NINAS HÖRNA"
• STICKBLOGG "STRUMPSTICKORNA"

Här nedan hittar ni reglerna.

 Reglerna är följande:

* Länka den som utmanat dig och sätt in dessa regler på din blogg.

* Berätta 7 saker om dig själv, både alldagliga och knäppa.

* Utmana 7 st i slutet av inlägget genom att nämna deras namn och länka till dem.

* Låt dem få veta att de har blivit utmanade genom att lämna en kommentar i deras blogg.

A fick för sig igår att han skulle baka tårta, men det är ingen som fyller år förrän på tisdag...

Men han fick göra allt själv medans jag sade till han vad han behövde och han fixade allt utom ugnen tog jag hand om...

Men se så snitsigt det gick, det är chokladpudding emellan och ovanpå grädden är det dajmkulor...

Först lite vanliga grädde

Konsentration, styr utstrykning av grädden

med tungan *Ler*

 Sedan spritsgrädde

Olala!! Tårtan är färdig

A har gjort Halloweenpyssel i

förskoleklassen

Ja, då var stadsresan gjord, för shoppade vi, hade med mig ett x-tra barn L och vad jag förstod på barnen så tyckte de att det var roligt...

L försöker värma J

Var till min kurator på traumaenheten eller vad det heter, har inte en aning men det gick bra och vi kom överens om mycket saker utom en men det kan jag inte skriva om just nu...

Efter det så blev det shopping igen...

Jag och A värmde varandra

A hade tagit med sig hela sin sparbössa för han hade bestämt sig att köpa Gormitigubbar för hela innehållet...

Här står den lycklige med Gormitigubbarna

Problemet var att vi måste åka buss och vi hade inte en aning vilken buss som gick dit, så vi frågade buss nr 9 och kan ni gissa, vilken underbar tur vi hade, det var just den bussen som passerade där...

A grymtar att det är kallt

Vi kom till Barnens hus och för att hinna tillbaka med nästa buss in till centrum så rusade vi in eller rättare sagt jag hoppade in...

In och välja gubbar på 10 min, men vi hann och lycklig var gossen men inte kassörskan som skulle räkna alla småpengar snabbt så vi inte skulle missa bussen...

Turrturrduvorna

Precis när vi kom ut så såg jag bussen passera så där stod vi med långnäsa *Suck*

Vi ställde oss på busshållsplatsen och väntade, men så kom L:s pojkvän på att vi stod nog på fel sida så snabbt över på andra sidan...

V, glad för att bussen snart kommer

Det är för det mesta blåsigt i Östersund och jag kan säga att det blåste småspik så vi frös medans vi väntade på bussen...

Vi åkte hem så vi var hemma vid sju och gissa om jag var slut, flickorna stannade och gick på premiären på filmen High scool musical...

En skön och rolig dag...

Idag ska jag in och prata med min ps på Traumaenheten kl 11 ska jag infinna mig, i mitt stilla sinne har jag lovat några barn att få gå på bio och jag har lovat sonen att köpa Gormiti...

Har baske ska jag orka, träningsvärk i armar, handleder och bröstmusklerna, kanske tuttarna får sig en liten tuttlyftning nu *Sktatt*

På tal om bröst så har jag hört att man kan kalla dom Dartitterna *Förvånad* ett fult ord tycker jag då.

De ända skorna jag kan åtmindstonde få på den skadade foten är att använda Foppatofflar men jag får bara in halva foten *Ler*

Knata på stan med Foppatoffel är ingen höjdare tycker jag men vad göra, nöden har ingen lag...

Men hur i hela friden ska jag klara en dag i stan?

Det blir nog fika åter fika *Ler* sonen blir nog glad men jag får inte behålla det jag ätit så jag får titta på *Suck*

Går inte in något närmare om maten idag för det finns de i mitt samhälle som kan ha glädje av det och sprida rykten, men på tal om rykten, jag skriver om det på bloggen så jag förstår inte hur människor kan sitta och prata och gona sig åt andras olycka, varför är det inte så bland cybervännerna?

Här stöttar vi och är trevliga mot varandra, men visst det finns en hel del här med *Ler*

Är snart färdig med den ena Socktobersockan.

I tisdags så var vi på Kullsta skolas musikcafé, alla barn i skolan sjöng och min 11 åriga dotter sjöng med några andra tjejer och mammahjärtat värkte av stolthet och tårarna var nära...

Kullsta skola firad 30 år och de hade bjudit på trerätters och efterrätt till barnen på lunchen, det var skojigt...

A och vår A till höger

två busungar som hade svårt att sitta still, tror ni att de satt still många sekunder när man bad om det *Suck* men

de är inte mer än barn.

Mindre skojigt var att de har haft ytterliggare ett inbrott, men jag vet inte än om de tagit sig in och fått tag i stöldgods...

I Kälarne skola har de haft en man som hotat med flera brev att han ska slå ihjäl alla barn på Kälarne skola.

De har fått haft låst alla skolans dörrar under skoltiden och polisbevakning...

Tur att mina barn inte går där längre, men jag har bekanta och släkts barn som går där och man blir orolig för dom...

Bilderna från musikcafeét blev lite suddiga och genom att jag inte frågat andra föräldrar så har jag klippt ut min dotter men det är suddigt...

 eln, tycker att dessa tofflor är så gräsligt ful, har lovat mig själv att aldrig köpa några, men när jag var på sjukhuset så ville jag ha några inneskor och då hade de rea på dom och jag köpte dom...

Men man ser nästan alla går i dom, på stan vare

sig se är finklädda eller inte...

Hörs senare ikväll/Kram

Önska mig lycka till med att gå med den onda foten i halva Foppatoff

Man kan inte tro!!

Igår så blev det en kallabalikdag...

När jag skickat barnen till skolan, sambon var på jobbet, jag hade varit vaken sedan fem och natten hade inte varit så bra, satt vid datorn och försökte ordna photoshop 6.

Jag satt och nickade till vid datorn så jag höll på tippa över två ggr, så sambon skickade ett sms och sade åt mig att gå och vila i soffan...

Jag plockade upp det värsta, tände ljus för att få mysigt, men så det där kvinnliga syndromet "Dåligt samvete" kom fram...

Jag tänkte att jag går ner till källaren och sätter igång en tvättmaskin, sagt och gjort, tog upp tvätten som låg efter halva trappen...

Med tvätten i famnen så stöp jag ramlade ner i betonggolvet med först högerfoten först, det krasade och smärtade i foten...

Jag låg på golvet och skrek både av smärta och rädsla för kl var inte så mycket och jag hade för en gång skull inte med mig telen i fickan...

Jag tänkte det dröjer flera timmar innan någon kommer hem...

Så jag började åla mig upp för trappen och svetten lackade av smärtan, det tog ungefär 20 min att ta sig upp...

Jag ålade ut på bron och låg där och ropade -Hjälp E, men ingen hörde mig så in i hallen fick tag i tele och ringde våra goa grannar mit emot...

Det var W som svarade så jag sa till han att skicka över E för det hade hänt nått, W kom och strax efter kom E...

Hon ringde till sjukvårdsupplysningen som skickade ambulans medans jag satt på hallgolvet grät, skrattade och skrek av smärtan...

Ambulansen kom och de satt droppnål och späjlade benet, gav mig Morfin och gud vad skönt, jag vart så loj i kroppen så jag blev tvungen att lägga mig ner...

Smärtan dämpades så de lyfte upp mig på båren och for iväg, E och W skulle ta hand om barnen som kom hem kl 1 för sambon hade farit till Sollefteå.

Jag var fruktansvärt pinknödig redan innan, så halva vägen fick de stanna på en parkeringsficka så jag fick pinka i ett bäcken, åh, det låste sig totalt men efter mycket om och men så kunde vi fara igen...

Innan sjukhuset så fick jag ytterliggare en dos morfin så jag halvsov under hela processen på sjukhuset, det gick fort med allt de gjorde, jag var inne i gipsrummet redan vid halv två.

En bruten lilltå och tilltygade senor i foten...

Sjukgymnastik 10ggr i första hand och inte få gå på foten de 3 första dagarna...

Hur lätt ska det bli då, det första jag gjorde när jag kom hem var att glida iväg med kryckorna på en matta i sovrummet, parkettgolv och trasmatta passar inte ihop *Ler*

Nu är det så också att alla garner ligger i stickrummet, mönster osv men min goa vännina E kom in idag med först 5 dosor nikotinfri snus från W och så lejde jag henne att gå och hämta garn och stickor...

Jag köpte lite småkrafs åt dom för allt det har ställt upp med sedan vi flyttade hit, jag hoppas att kunna återgälla det en dag...

De kom in igårkväll på kaffe och de hade med sig en jättegod tigerkaka med banansmak *Mums*

Nu är det kryckor, stickning, läsning, kaffe och tv-tittande som gäller på dagarna.

Åtmindstonde tills jag har armmuskler för att kunna gå på kryckorna riktigt, nu ser man ut som en halt padda och tusan vad ont i bröstmusklerna och partien runt omkring brösten...

Kanske man kan få lite bröstmuskler nu så man kanske får lite upplyft, man har ju född 6 barn och ammat 4 så de flesta vet hur det kan bli *Ler*

Ha en bra dag mina vänner...

Här är det parti som jag ska skicka till handgjort, hon tar med sig det till Stockholm där det är någon som delar ut till de hemlösa så det slipper att frysa i vinter...

Vill du vara med så kklicka på bilden, du deltar

i en tävling med att delta

Jag känner mig lyckligt glad, jag har fått välkomen hem presenter av

E och W (min vännina &granne)

En solcellslampa med Orkideér

Från Svärmor fick jag

Ett rosljus, vacker som den är men när man tänder den så skiftar

den i olika färger.

Min vännina A från stan

fick jag en fin bukett blommor...

Tack kära ni...

I lördags var vi på byns höstfest i Gula Villan som ligger mit emot Krångede kraftverks museum...

Jag innan festen, lite trött men det är skojigt att få träfa andra som bor i denna Bullerbyn liknande by...

Det var ett 20 tal personer och mycket grillat, gott, men det är som om jag inte får behålla kött, korv osv så jag får nog bli vegitarian...

Här är ägaren av byns lilla son, ha är så söt så...

Gick och bjöd på tuggade chips *Ler*

Här sitter de större barnen och spelar fotbollsspelet, senare blev det kurragömma i det stora huset, många platser att gömma sig på, jag lekte jag med *Skratt*

 Typiskt, munne full med mat *Urk*

Sonen sitter och dricker *Sprite* inne i köket...

Jag hade tänt lycktor på vår bro men det syns inte men jag tycker de blir så fint på uteplatsen med alla lyktor jag har...

Vi glömde nyckeln i sambons ficka när vi givk hem så sonen sitter trött och väntar på att storebror J ska komma med nyckeln, som tur är det  inte mer än några minuters gångväg till Gula villan...

Jag och yngste sonen gick hem vid halv elva medans sonen J och sambon stannade kvar...

Ja gårdagen blev som sagt kaotisk men jag tar det med ro, nu har jag orsak att sitta *Skratt*

Detta är Dockmamman Helen i ett nötskal, klantighet...

Jag känner mig så förbannad, ledsen, frustrerad...

Nu har jag f*n skrivet inlägg tre ggr och så helt plötsligt så försvinner det, helv*ete...

Usch, jag vet jag brukar inte svära så mycket men nu är det illa, jag kände redan inatt att det började att luta åt fel håll...

Det kan förhoppningsvis vara den hemska PMS, men jag tar hellre det än en Borderlineilska...

Barnen kände på sig i morse att nått var på gång för de gjorde allt uan bråk och gnäll...

Jag har väl svurit så jag har fått svart tunga och djävulssvansen har börjat växa...

Jag hatar mig själv idag...

Det knyter sig i mitt hjärta av saknad, många kanske tycker att man ska kunna gå vidare utan sorgen, men jag kan inte.

Har skrivit skrivit fler dikter och dessa är tillägnad till min vän

Jag saknar min vän så mycket och det har dykt upp många minnen sedan jag kommit hem från sjukhuset.

Jag har nästan inte varit hemma sedan hon gick bort.

Om vi inte hade bott vägg i vägg kanske inte skanaden varit så påtaglig men jag bar förväntar mig att du ska komma och vinka när du går förbi mitt köksfönster.

Men det kommer ingen du, mina tårar rinner och jag snorar och snörvlar, jag mins när jag fick beskedet att du gått bort så mina tårar rann och rann i flera dagar.

Mina tårar tog slut och jag kunde inte sörja, sorgen stannade kvar inom mig, men nu de senaste veckorna har de kommit...

F*n, j*vlar, sk*it, h*lvete...

Gaaaaaahhhhhh!!!! IIiiiiiiiiiii!!!!! Aaaaaaaaaa!!!!!

KOM TILLBAKA TILL MIG NU!!!

Varför ska sorgen vara så svår...

Nu ska jag ta min insomningstablett och

försöka sova fast jag är så ledsen...

Kram på er

Uppmuntrande bilder till lördagskvällen *Skratt*

Finns tillfällen man inte vill fotas