Kärlek är så mycket om du vågar känna den..

Allt det som du känner och har varit med om sätter sina spår i själen... 

Det är svårt och tar energi att hitta, känna och leva...

men för att bli hel måste man gå egenom livet från den lilla barn man varit till vuxen...

Kom ihåg alla ser vi på livet på olika sätt men om vi hjälps åt blir vi starkare...

LEV VÄL

Jag beundrar människor som tar sig egenom livet hur svårt och jobbigt det än är.

Istället föra att döda sig själv för det är lättare.

Vi gör våra val!

Du och jag;) 

Mitt senaste år har jag uppehållit mig på biblioteket i Hammarstrand i tid och otid när jag lämnat minstingen på dagis så är det inte alltid jag hartagit mig hem och då fast det har varit stängt så har jag fått komma in till Karin och Barbro och så är det en till kvinna som jobbar där som jag inte kommer ihåg riktigt vad hon heter.

Har jag inte fått det så har jag måstat suttit på busstationen från 9 på morgonen till runt halv tre då gubben kunnat hämtat mig.

Jag var in på bibblan i morse och Karin jobbade och så bjöd hon på kaffe och lussebullar till födelsedagens är det är så snälla och jag har köpt blommor till dom som jag tänkte lämna in på fredag och önska dessa underbara och omtänksamma människor.

Efter det goda mysiga kaffet for vi och handlade till smörgåstårtan ifall det kom fler än de jag beräknat så köpte jag så det räckte till en 30 bitars.

Vi kom hem och A släppte av mig i Gula Villan så jag kunde börja med tårtan där, när jag går in så ser jag en röd bil närmar sig och tänkte att det kom kunder.

Jag väntade att höra de komma in och till min förvånning står min syster K från Kälarne, min mamma, min syster I och hennes pojkvän N med lilla A där.

Jag blev så snopen för jag trodde faktiskt inte att någon av min släkt inte skulle komma jag blev så rörd så jag grät...

Det började strömma in folk, A med barnen F och V, J och J  med sina barn L , E och A Och grannen E kom över när vi kommit hem.

Så sammanlagt blev vi 18st och det var så kul.

Det blev presenter och blommor kramar och tårar, jag är ju så sentimental och som sagt jag har blivit

TANT